Nisseland

Det finns ett västerländskt fenomen som brukar kallas elallergi. Människor hävdar att de är allergiska mot – ja vad egentligen? Den vanligaste beskrivningen är att man är känslig mot “elektromagnetiska fält”. Om man har rudimentära kunskaper i fysik inser man att beskrivningen är extremt vag. Ungefär som att säga att man är allergisk mot mat. Men vad är egentligen ett elektromagnetiskt fält?

Termen brukar användas för att beskriva aktiviteten runt ett område som har en elektrisk laddning. Det kan handla om fält i närheten av mobilmaster eller de fält som finns runt elektriska apparater vi använder i vår vardag. Grejen är bara att elektromagnetiska fält har funnits sen urminnes tider. Jorden har ett oerhört kraftigt magnetfält (det kan till exempel påverka nålen i en kompass), den kosmiska bakgrundsstrålningen, som för tillfället befinner sig i millimetervåglängden, värmer upp hela vårt universum tre grader. Varje sekund bombarderas våra kroppar av triljoner triljoner neutriner och andra obskyra partiklar. Vi blir utsatta för kosmisk strålning av olika våglängder och intensitet både från solen och från avlägsna supernovor. När man räknar på det kommer man fram till att vi helt naturligt blir exponerade för elektromagnetiska fält som ibland är miljoner gånger starkare än de som kommer från mobilmaster och datorskärmar. Ändå påstår elallergiker att de blir sjuka av den pyttelilla del av elektromagnetisk exponering som är genererad av människan.

Man undrar ganska mycket varför…

Förklaringen är väldigt enkel. Rent psykologiskt handlar det om så kallad Klassisk betingning, där en person lär sig att koppla ihop ett stimulus med ett annat. Det intressanta är dock att föremålen för det här psykologiska fenomenet växlar med tiden. Den här företeelsen har funnits så länge den moderna människan funnits, och det har alltid speglat samtidens rädslor. Det är också extremt kulturellt betingat, vilket är en säker markör när psykologer försöker ställa diagnos. Amalgamförgiftning, elallergi och apatiska barn förekommer nästan bara i västvärlden, trots att människor i utvecklingsländer utsätts för extremt mycket mer stress, har högre gränsvärden vad gäller strålning/radiovågor osv.

Vi har sedan kalla kriget varit rädda för kärnvapen och senare för atomkraften. Mystiska osynliga partiklar som finns i luften utan att vi kan kontrollera det. När ett psykiskt symtom manifesteras fysiskt är det naturligt att koppla ihop det med något i ens vardag. Det kan vara rädslan för mystiska elektriska fält eller amalgam. I framtiden kommer det vara något annat. De psykologiska mekanismerna är desamma…